Vägen till Vita huset

Fem frågor inför den republikanska tv-debatten iväll:

• Vad gör Trump? Donald Trump sitter fortfarande, allt mindre överraskande, på tätposition i racet. Senast skapade han alla rubriker och frågan, den största frågan, är vilken Trump som dyker upp på onsdag kväll i Ronald Reagan-biblioteket i Simi Valley i Kalifornien. Den ibland vulgära skolgårdsmobbaren som gillar att kränka sina medtävlare och underhålla sina anhängare, eller den mer eftertänksamma kandidaten som försöker bevisa för folkets breda lager att han faktiskt kan vara ”presidentiell” när det behövs.. Om Trump på riktigt vill bli president så måste han vid något skede genomgå en metamorfos, men i ärlighetens namn, tror jag inte han behöver göra det ännu. Jag tror han kan fortsätta vara sig själv ännu ett tag utan att tappa terräng.
• Vem har siktet inställt på Trump? I första debatten fick Trump stå relativt orörd, men då trodde de flesta på scenen att hans politiska äventyr skulle bli kortlivat. Man nonchalerade honom. Det är få som längre tror att Trump försvinner i första taget och därför går det inte att ignorera honom. Problemet för de övriga kandidaterna är att Trump är som en pansarvagn med dålig attityd medan de flesta andra är snälla skolgossar som omöjligen kan hävda sig i en brottningsmatch.  List och verbalvapen kan eventuellt bita, men det är inte så många i persongalleriet som besitter den kombinationen.  Ben Carson har skjutit i höjden i mätningarna och ligger nu nästan hack i hel på Trump och gör därför säkert bäst i att undvika risktagningar. Jeb Bush däremot behöver bevisa att det finns lite sting i honom. Den presumptive favoriten i flera månader släpar efter rejält, trots att han fortfarande betraktas av etablissemanget som en potentiell segrare.
• Får Fiorina sin revansch? I den första debatten hamnade den före detta Hewlett-Packard chefen Carly Fiorina i ”barndebatten”, det vill säga den där de kandidater deltar som fått så lite stöd i opinionsmätningar att de inte platsar på huvudscenen. 16 kandidater ryms inte samtidigt med i en menigsfull debatt. Fiorina gjorde strålande ifrån sig i reservdebatten senast och jobbade sig upp till en plats bland stjärnorna. Nu gäller det för församlingens enda kvinna, vars ansikte Trump nyligen förfärade sig över, att ta vara på sin chans ” in the bright lights”.
• Hur hisnande blir tittarsiffrorna? Över 24 miljoner mänskor tittade på den första republikanska debatten i augusti vilket är makalöst med tanke på att primärvalen inte har börjat ännu. En republikansk debatt i september för fyra år sedan samlade 6 miljoner tittare medan motsvarande debatt för åtta år sedan hade endast 3 miljoner. På CNN myser man med andra ord. Reklampengarna strömmar in och debattens betydelse förstärks med så många tittare. Ett misstag kan bli ödesdigert, googla ”Rick Perry Oops”, och en stark kväll kan ge ett lyft i opinionsmätningar och bland bidragsgivare.
• Sluggfest eller substans? De senaste veckorna har kandidaterna spottat ur sig spydigheter eller rentav förklenande kommentarer om varandra i tv och Twitter. Medan den första debattens format sporrade till monologer från kandidaterna, har CNN bestämt sig för att bussa kandidterna på varandra. Politiska gladiatorer som bryter lans framför tv-tittarna är vad man önskar. Med en Trump på scenen kan det vara ekonomiskt smart. Strid och smutskastning underhåller tittarna, men skuffar substansen ut i marginalerna. För demokratin är det bra att det är länge tills de första primärvalsrösterna fälls. Under tiden öppnar vi chipspåsen och ölburken och lyfter benen på soffbordet.  Cirkusen kan börja.

Vi hörs i morgon när frågorna fått sina svar

Juri