Vägen till Vita huset

Labor Day, som idag firades i USA, uppfattas här som slutet på sommaren, vilket känns fruktansvärt konstigt eftersom det just nu är minst 28 grader ute, och klockan är sju på kvällen.

Labor Day anses också vara dagen som symboliserar starten på den riktiga valkampanjen. Det är nu, sägs det, som den stora allmänheten börjar bry sig på allvar. Med tanke på att primärvalsdebatterna för över ett år sedan hade 20 miljoner tittare känns det som en aningen förenklad sanning. Men faktum är att det kändes som något av en kampanjstart idag.

Först och främst råkade det sig inte bättre än att såväl Hillary Clinton som Donald Trump befann sig i ”battleground”- eller ”swing state”-delstaten Ohio. Och inte bara Hillary och Donald utan också deras parhästar Tim och Mike. Hela teamet på plats med andra ord, och inte bara det.

Clinton hade äntligen fått sitt eget flygplan att visa upp. En Boeing 737-800 som lättsamt döpts ”Hill Force One”. Clinton har hittills flugit med privatplan, men nu ska hon alltså använda sig av passagerarplanet som pryds av sloganen ”Stronger Together”.

Det finns en allvarlig och en lättsam observation att göra om planet.

Den intressanta, så allvarlig är den nu kanske inte, aspekten av planet är att Clinton nu kommer att resa med en presskår bak i planet. Mediernas vaktande öga är närmare, och det förutsätts att hon ibland pratar med dem. Hittills har hon kunnat undvika reportrarna så gott som helt och hållet. Och kritiken mot henne har varit stor över det faktum att hon inte hållit en regelrätt presskonferens sedan december ifjol. En där pressen får ställa frågor tills dom tröttnar. Det skulle kunna hjälpa skingra endel av Clintons imageproblem, eller så inte. Hur som helst är det inte bra att försöka fly pressen. Nu kommer hon inte att kunna göra det lika lätt i det nya planet.

Den andra mindre seriösa iakttagelsen är att planet inifrån sett såg otroligt anspråkslöst ut. Typ Ryan Air, var det nån som kommenterade. Trångt. Man kunde lätt fantisera sig domnade ben och dyra drinkar. Donald Trump såg antagligen också nyhetsbilderna på morgonen, eftersom han ett par timmar senare, på samma flygfält, med Clintons plan blott hundra meter ifrån, bjöd in presskåren till sitt lyxplan. Sittande i sin breda läderfåtölj, i nånting som liknade en lyxsvit mer än ett flygplan, underhöll han reportrarna en tid. Tillräckligt länge för att visa vem som har det finare planet. Vem som är kung.

Några ord om annat än flygplan..

Konstellationen är den att substansfrågorna, frånsett förvirringen över Trumps immigrationsplan, lyser med sin frånvaro. Har nån hört ett ord om budgetunderskott eller de sociala förmånernas galopperande kostander? Nej, nu handlar allt om karaktär. Trump är oberäknelig för att han är Trump, och Clinton opålitlig för att hon såsat med eposten och Clinton-stiftelsen. Där är utgångspunkten i ett nötskal.

I opinionsmätningarna har Clinton backat lite och leder i RealClearPolitics genomsnittliga värden med 4% enheter. För ett par veckor sedan var försprånget dubbelt så stort. Svårt att veta exakt vad det beror på ännu. Clinton har fått mer negativ publicitet, medan Trump relativt disciplinerat hållit sig till telepromptern och undvikit grodorna. Det har stabiliserat Trump en aning. Vi får se om han lyckas fortsätta trenden.

To be continued

h Juri

Kom ihåg @bonsdju på twitter..